Sakta men säkert börjar solen kika fram bland molnen. Idag får vi besök av bästa svägerskan och förhoppningsvis den nyblivna mamman (för andra gången). Barnen skall få leka av sig lite här ute.
Minea hon var rätt så tidig av sig i morse igen. Men hör och häpna. Klockan är 7.53 och grabben ligger fortfarande och sover.
Förmiddagen igår tillbringade vi på labben i Terjerv. Tog en nummerbricka. Kollade på den. Det stod 26. Samtidigt ropade de in nummer 10. Blev lång väntan för två rastlösa och gnälliga barn. Liam han gick an om att han inte orkar vänta mera. Vill in dit och picka NU (vilket han nog ångrade när det väl var dags)! När det sist och slutligen blev vår tur hade läkaren förstås glömt att skriva remiss. Vi fick vänta igen. När grabben sen blev punkterad på lite blod var det inte alls roligt (varken för mig eller Liam). Tur att jag inte svimmade. Minea hon kröp omkring på golvet (glatt omedveten om den tjocka nålen som stuckits i storebrors lilla arm) och undersökte allt möjligt.
Eftermiddagen hade jag inbokat med två timmars helkroppsmassage på Kokkolan kuntoutusasema.
Nu är även sonen vaken, sitter i soffan med sin nappflaska (jag vet jag vet, lovar att vi slutat med nappflaskan den dagen han börjar skolan) och kollar på junior kanalen.
Tillbaka till massagen. Det var en födelsedagspresent av världens bästa syster (under ett år kvar till 30 nu).
Massagen var helt underbar. Kunde ha blivit kvar där på massagebordet och sovit bort resten av dagen. På kvällen var det fotbollsträningar med Myran 3. Hade jag inte haft fotbollarna i bakluckan på bilen hade jag troligtvis lämnat hem för att sova istället. Men roligt var det att träna (kanske inte det mest optimala och smartaste att göra efter två timmars massage). Ikväll blir det match med Myran 2 i kipparihallen i Kokkola. Heja heja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar