Funderingar

Nu har jag fört barnen till dagis. Liten uppdatering här bara, sen skall jag stänga in mig i syrummet. Först skall här diskuteras det här med att ha eller inte ha blöja. Tjejen kissar ner sig titt som tätt. Det kommer dock endast några droppar innan hon märker att hon faktiskt inte har nån blöja. Sen e ju saken den, bryr hon sig att hon inte har nån blöja, eller skiter hon i det. I varje fall så förstår hon nog grejen med blöjan och pottan. Igår skulle jag ha Minea att gå på pottan innan vi gick ut. Det ville inte hon. Hon ville ha blöja. Men jag sa nej. Vi går inte ut innan du har varit på pottan. Vad gör hon då? Jo hon går till hjälpköket, tar en blöja och klär på sig den. Sätter skorna på fötterna och säger, fäädig. Sen gick hon ut. 

Sen skall vi fundera om det här med att förstå vad man känner. Förra veckoslutet var jag och pappan tillsammans med en massa andra sköna typer på kryssning till Stockholm. Det blev ett långt veckoslut och under tiden var barnen hos fammo och faffa. När vi kom tillbaka till vardagen och jag var här hemma med ungarna hade jag två "itku-potku-raivari" barn. Aldrig tidigare har grabben varit så gnällig som han var då. Och GUUUD vad jag längtade tillbaka till jobbet. På kvällen frågade pappan av grabben varför han varit så gnällig med mamma. Blev rätt så förvånad över svaret. Ni var borta så länge. Jag saknade er så mycket hela tiden. Och sen när ni äntligen kom tillbaka blev det bara så hemskt konstigt alltihopa. Mitt lilla hjärta.