Ni skulle ha sett mig på loppiset i fredas. Redan flera meter innan jag nådde fram till platsen där skorna låg hade mina hökögon fixerat dom med blicken. Jag dök efter dom som en hök. Jag kände mig som en hök som spanat in sitt byte och fångat den. Jag tror jag var en hök. Efter att jag sett priset förvandlades jag från en hök till en euforisk hippie, jag genomförde min segerdans (inne i mitt huvud). Borde kanske inte skriva här att skorna är köpt på loppis och absolut inte vad dom kostade. Men jag gör det ändå. Dessutom vet ju alla redan att jag är en liten loppa. Hela 2€ fick jag betala för skorna jag så länge tänkt köpa men aldrig nänts.
Mina älskade skor.
Dom är ju inte nya. Men absolut helt användbara ännu en bra tid. Typ tills sulan nötts bort. Snöret var aningen grå och ställvis svart istället för vit, men den kan jag byta ut. Så nöjd man kan vara. Samma dag som jag fyndat skorna måste jag ju bara skicka bild på dem till syrran och några kompisar. Jag var ju så nöjd med mitt fynd. Ungefär samma sak som när pappan bara måste skicka ett foto på sin nyaste leksak till sina vänner. Same same.
Här har vi pappans nya leksak. Den ska han tillbringa sin "egen tid" med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar